Europeisk sond lyfter mot solen

Ombord på sonden finns ett teleskop som ska observera solens yta. Vi vill veta hur solvinden driver hela systemet, säger Andris Vaivads, professor i rymdfysik vid KTH. Foto: ESA

 

När rymdsonden når sin bana runt solen är den bara 42 miljoner km från det glödheta klotet, att jämföra med jordens 150 miljoner km. Sondens värmesköld ska tåla över 500 graders hetta.

Närmare solvinden

Solen blåser hela tiden ut en stormvind av laddade partiklar i så höga hastigheter som upp till tusen kilometer per sekund, och solvinden fyller hela solsystemet. Runt planeterna skapar solvinden sedan rymdväder. Med Solar Orbiter “parkerar” man mätutrustning mycket närmare solvindens källa.

– Vi vill veta hur solvinden driver hela systemet. Från sonden kan vi observera ytan med ett teleskop. Om det till exempel skulle bli ett utbrott på ytan kan vi sedan mäta effekterna av utbrottet i solvinden, säger Andris Vaivads, professor i rymdfysik vid KTH och inblandad i projektet.

Värmesköld ska skydda mot solen

Så nära solen är solljuset 13 gånger mer intensivt än på jorden och det kommer kraftiga utbrott av strålning från solens atmosfär. Allt sammantaget är miljön väldigt ogästvänlig, och sondens värmesköld är helt nödvändig för att skydda utrustningen. Men värmeskölden måste också ha öppningar så att till exempel teleskopet ska kunna gå att använda överhuvudtaget.

– Den konstruktionen har varit en väldigt stor utmaning, säger Vaivads. Även delar av antenner sticker ut bakom skölden och blir upphettade.

Amerikanska NASA har redan en solsond i bana, Parker Solar Probe. Den är ännu mycket närmare solen men den har inget teleskop ombord. ESA:s Solar Orbiter kommer att kunna gå i en högre bana som gör det möjligt att studera solens polar-områden.

Vill studera solens aktivitet

Skälet till den nyfikenheten är att solens magnetiska poler byter plats med varandra i snitt ungefär vart elfte år. Nord blir syd och omvänt, och inför varje sådan omkastning ökar solens aktivitet. När solen får starka utbrott finns alltid risk att de når jorden och i värsta fall skadar både satelliter och infrastruktur på marken.

Intresset för hur solsystemets motor fungerar har länge varit stort, och forskarna vill gärna veta mer.

– Det är alltid bättre för oss att veta hur saker funkar, säger Andris Vaivads.

Leave a Reply

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.